Bloggposter

LYNCH ÄR MÄSTAREN AV DET BISARRA

Regissören David Lynch och manusförfattaren Mark Frost är tillbaka med Twin Peaks och åter förvirrar man tittaren på ett fantastiskt sätt.

 

 

När kultserien Twin Peaks slutade för 25 år sedan så sa Laura Palmer till Agent Dale Cooper  (Kyle MacLachlan) att hon skulle se honom igen om 25 år. Det skedde i The Black Lodge och det röd-draperade rummet där Cooper plötsligt befinner sej igen. Vad han gör där och varför tänker jag dock inte avslöja.

Agent Cooper. Foto:Suzanne Tenner/Showtime

 

När serien startade 1990 började den med att Laura  Palmer hittades mördad och frågan på allas läppar var  "Vem gjorde det?" Jag hade själv sett ett antal avsnitt innan de sändes i Finland och var i samtal med mina vänner i bland irriterad på att jag var tvungen att hålla tyst då jag ju sett mer än dem då de spekulerade.

Idag är Tv annorlunda och de två första avsnitten finns redan tillgängliga. Fortfarande är det hemligheter man inte kan avslöja för någon som inte sett serien men frågan den här gången är mera: "vad är detta?" än "vem gjorde det?".

Bara som ett exempel så har vi en ung man i New York som blivigt betald av en multimiljonär för att bevaka en glaslåda och se om något kommer att hända.

Lynch är mästaren av det bisarra och för de som verkligen är "Twin Peaks-fans" är de nya avsnitten som julafton. Jag har bara sett de två första; Part 1: My log has a message for you.  och  Part 2: The stars turn and a time presents itself men det verkar lovande både för oss som sett Twin Peaks tidigare och för tittare som inte är bekanta med denna kult-tv-serie som gjorde verkligheten tvistad i tv långt före Fargo, Mr Robot eller Walking Dead.

 

En gammal bekant: Michael Horse som Hawk Hill Foto:Suzanne Tenner/Showtime

För fansen är det naturligtvis underbart att se de gamla karaktärerna dyka upp igen; däribland "Hawk" Hill och "The Log Lady" (Catherine E Coulson, som gick bort strax efter inspelningarna) Är man bekant med serien finns en hel del humor som kan gå förbi de som inte känner till "Twin Peaks". Samtidigt tror jag att de trådar som knyts ihop och de nya lösa som kastas fram kan irritera en del fans medan oskuldstittare, vana idag med TV där allt inte nödvändigtvis har en början, mitten och ett slut lättare kan dras in i det bisarra utan att behöva analysera för mycket.

Visuellt är Lynch en mästare på kuslig, märklig skönhet . Och sedan är även ljudet suveränt, designat av Lynch själv. och med ett ledmotiv som fortfarande får en att rysa. . 

I vilket fall är det smart gjort och mitt betyg är bedömt efter de två första avsnitten. De som var tveksamma till att återuppta en milstolpe i tv-historien hade enligt min mening fel. Återstår att se om Twin Peaks 2017 blir ytterligare en.

 

 

Johan Finne
22.05.2017 kl. 09:58

Detta är RECENSENTERNA

LÄS MER OM DETTA


Vill du recensera?

Nu söker vi recensenter. I denna spalt kommer namnen på samtliga recensenter som skriver för sidan att finnas.

LÄS MER OM DETTA


Vill du att RECENSENTERNA skriver om er

föreställning, bok, film... Skicka ett mejl och bjud in!

VAD ÄR RECENSENTERNA?

Sidan öppnade 7.2.2013

 


TEATER, FILM, LITTERATUR
Ulf Persson har skrivit kultur-
journalistik med betoning på teater sedan 1980.
Har följt och rapporterat om operafestivalen i Nyslott (Savonlinna) sedan slutet av 70-talet.
Har även skrivit om film och litteratur.
Har gett ut en bok om teater i London, som heter På teater i London.
Har egen blogg med betoning på Kultur och debatt.


TEATER, FILM, MUSIK

 

Johan Finne 

Trädgårdsmästaren som även jobbar som frilansjournalist. Sin första recenssion skrev han för Vasabladet i början av 90-talet. Har även hunnit med en karriär som manusförfattare, amatörteatersregissör och radioprofil. Nu ger han sina åsikter i denna blogg.

 


TEATER, LITTERATUR, MUSIK

Björn Gustavsson, verksam som kulturskribent och litteratur-, teater- och musikkritiker sedan flera decennier tillbaka. Skriver för en rad tidningar och tidskrifter. Har utgett nio böcker, bl.a. flera volymer med texter av nobelpristagaren Eyvind Johnson, en debattbok om dagspressens kultursidor (“Farväl kultursidor”) och två diktsamlingar.